Go hard or go home
Tänk om man bara kunde spola tillbaka tiden typ 1,5 år. Då var jag singel (inte för att jag inte trivs med Gustav) och verkligen gjorde saker. Skulle någon fråga mig om jag ville åka utomlands med mina vänner då, så skulle jag inte tveka en sekund. Men nu, så tvekar jag om och om och om igen. Och det är 80% nej och 20% ja. Och dessa 20% är enbart för att behålla mina vänner.
Eller okej inte endast, jag skulle nog verkligen vilja åka, men jag är för pessimistisk.
Och som vanligt, har jag inte överhuvudtaget lust att spela fotboll. Inte alls verkligen. Och inte med IF. No offence, men jag hatar att vara den som är sämst på saker. Och det värsta av allt är att jag vet att det är just en sån person jag kommer vara i år, för jag kommer inte vilja kämpa för något annat.
1,5 år. Hur man kan förändras alltså. Jag lever verkligen inte upp till mitt favoritmotto "go hard or go home".
Men what 2 do?
Det är det som är tjusningen, hjärtat! Du kan alltid börja go hard or go home :) gör det du vill och inget annat! Puss
