Lite djupare och lite längre
Idag så ska vi äta lite julmat. Det grundläggande liksom; potatis, köttbullar, prinskorv, legymsallad, ägg med majonäs och räkor m.m. Senare ska jag försöka slänga ihop en pannacotta med mjölkchoklad i. Masterchef har gett mig en otrolig inspiration till mat, så jag har till och med önskat mig kokböcker i julklapp. Kan ni fatta det va? Haha.
Min vecka och helg har gått åt till att plugga. Jag hade 10 saker kvar att göra för 7 dagar sedan och nu är jag nere på 6 saker. Dock så slutar jag skolan om 9 dagar så det kan bli knapert. Men jag kämpar på, men fan vad det tär på en. Den här veckan har jag träffat Gustav två gånger. I torsdag kom han ungefär vid läggdags och skjutsade mig till skolan och igår så träffades vi vid 6 tiden ungefär. Så det har varit jobbigt! Tur att det är jullov snart.
Jag läser även en blogg om en självdestruktiv tjej som har varit tvångsinlagd på psyk i snart 3 år. 2007 förlorade hon en släkting och samma dag som begravningen ägde rum så fick de höra att en nära anhörig blivit påkörd av en bil i hög hastighet och skadorna var livshotande. Hon har förlorat fyra stycken (!!) som valde att avsluta deras liv genom självmord. Bl.a. hennes storasyster som tog sitt liv i mars i år. Hennes båda föräldrar är schizofrena och när hon var liten försökte hennes föräldrar hugga ihjäl varandra framför hennes ögon.
Fan vad det fick mig att inse vilket underbart liv jag lever. Visserligen har vi några sjukdomar i släkten, men vilka har inte det? Jag har inte förlorat någon anhörig och inte heller varit med om någon större olycka. Peppar peppar. Jag har världens bästa pojkvän som är så otroligt starkt med tanke på vad som hänt det senaste året. I början så kändes det som om jag gav honom otur, men så borde det väl inte vara? Eller? Jag har drömmar, passion och är engagerad. Jag är nöjd med mig själv i största allmänhet, det är en ganska soft känsla för jag vet att det är många som inte känner så om sig själva. Jag har sommarjobb så jag behöver aldrig oroa mig över pengar, och behöver nästan aldrig be mina föräldrar om några pengar.
Det jag ville komma fram till är att jag inte hatar mitt liv och ska försöka sluta svära så mycket över småsaker. Bara njuta, förstår ni?
Förresten så fyller jag 18 år om 1 månad och 9 dagar. Haha shit, tänk va länge man har längtat efter den dagen och nu så är den snart här. Utan att jag har längtat speciellt mycket det senaste halvåret.
Gud vilket djupt och LÅNGT inlägg!! Men det är ni värda när jag annars har bloggtorka :)
Vi hörs när vi hörs igen.
PUSS
